känner att det har varit väldigt mycket depp inlägg på sista tiden, men jag har ju också varit ganska ledsen och jag har känt många gånger att jag bara vill skriva men samtidigt vet jag inte vad jag ska skriva..
det snurrar runt en massa tankar i mitt huvud hela tiden, om allting.
men jag har bestämmt mig för att leva mitt liv nu, gå vidare från allting. Även fast jag vet att det kommer bli jävligt svårt. men jag ska försöka och jag vet att en dag har jag lyckats.
jag tänker inte ge upp. finns ingen anledning till det, så varför?
visst, man saknar personer nån gång ibland. men det gör ju alla?
alla mister någon man älskar förr eller senare, eller hur?
visst, man vill inte det. men man kan inte göra någonting åt det.
så känner jag just nu..
jag vill göra allt för att du ska komma tillbaka, men det kommer du ju inte.
men, jag ska kämpa vidare utan er jag har tappat, för jag vet att jag klarar det.

jag vill inte ha en bästavän jag inte kan lita på, en som jag aldrig kommer kunna lite på igen.
den personen ljög för mig och trodde allt skulle bli bra, jo men visst. haha!
du & jag finns inte mer, även fast vi sa föralltd.
vi kommer aldrig komma tillbaka, lika bra det.

jag vill inte ha en kille som jag inte kommer kunna lita på. även fast jag älskar honom.
visst, jag litar på dig men kommer vara rädd att jag ska ljuga för mig.

jag vill inte ha en massa folk runt mig som snackar skit.
speciellt när dom inte är bättre själva, det är fan synd om er.

men jag vet, att jag har dom bästa vännerna kvar.
dom som inte sviker, dom som alltid kommer stanna.
dom jag litar på upp till 110%
och dom är få, men dom vet vilka dom är.


blondiiiii o;